 |
|
|
 |
|
|
|
| UTBILDNING |
| Detta avsnitt innehåller information som kan användas i samband med utbildning av andra (såväl patienter som vårdpersonal). Genom att välja en länk nedan kan man välja information och utbildningsverktyg anpassade efter åhörare. |
|
| Det första steget är att uppsöka din vårdgivare för att få en diagnos. Diagnostiseringen underlättas vanligen om du har med dig information om hur ofta det läcker urin och hur stort läckaget är. |
|
| Det finns många orsaker till att urinblåsan inte håller kvar urinen. Några exempel är neurologisk skada eller sjukdom, försvagad bäckenbottenmuskulatur (musklerna som håller urinröret på plats), förstoppning, urinvägsinfektioner, förlossning, östrogenbrist i under klimakteriet, prostataoperation och även vissa läkemedel. Oavsett orsaken kan följderna av att inte kunna styra blåsfunktionen ge upphov till genanta situationer, problem med hudvård och till och med urinvägssjukdomar. |
|
| Olika typer av urininkontinens |
Vanliga symtom |
Vanliga orsaker |
| Ansträngningsinkontinens |
Urinläckage under aktiviteter som hosta, nysning, skratt eller lyft. |
Graviditet, förlossning, klimakteriet, strålning mot bäckenet, kirurgiskt trauma. |
| Trängningsinkontinens |
Ett plötsligt behov av att tömma blåsan, ibland med stort urinläckage. Kan också förekomma utan inkontinens. |
Okänd, men ofta i samband med graviditet, förlossning, klimakteriet, trauma mot bäckenet och neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och multipel skleros. |
| Blandinkontinens |
En kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. |
|
| Överrinningsinkontinens |
Ett frekvent droppande på grund av ineffektiv blåstömning. |
Många orsaker, t.ex. ryggmärgsskada, diabetes, neurologisk skada, Parkinsons sjukdom, multipel skleros, förstorad prostata. |
| Reflexsinkontinens |
Urinläckage utan förvarning. |
Okända orsaker men kan ha samband med nervskada. |
|
|
|
|
